Helvete. Min telefon har dött. Inte bara slut-på-batteri-det-är-bara-att-ladda-den-dött eller en-mindre-skada-skicka-den-på-reparation-så-fungerar-den-igen-dött. Den är skitdöd.
Den ger dock ifrån sig små spasmiska blinkningar när man försöker starta den, men det räknas inte.
Olycksplats: Vardagsrummet
Mordvapen: Högtalaren
Förövare: Magnus
Vittne: Simon
När Magnus satt vi datorn och skulle backa med stolen, stötte han till högtalaren som stod väldigt illa till. Uppe på högtalaren låg telefonen. Högtalaren faller, tar med sig telefonen och landar på telefonen. Crash den är död. Till råga på allt så mosades minneskortet, vilket gör att alla bilder är borta. Dessutom så hade jag, av någon obotligt dum anledning, lagt alla telefonnummer på telefonen, och simkortet är helt tomt. Dammit!
Telefonen var egentligen skitsamma, den var ju försäkrad. Det som är störigt är alla bilder och nummer. Det går ju att ta nya, men som sagt, det är störigt. Det var dock inte inte Magnus fel. Han var på fel plats på fel tid i fel stol.
Off to Elgiganten för att lämna in vraket imorgon.
Over and out.
1 kommentar:
Jag tycker det är alldeles för roligt med bloggar, det känns som att tjuvkika lite sådär lagomt mycket i andras liv.. Kram på de. Och du förresten... Brum brum :-)
Skicka en kommentar